Raporti: Shqipėria, e fundit nė rajon pėr lirinė e medias
Thu Oct 23 2008, 11:59
"Reporterėt pa kufij": Ua kaluan edhe disa vende afrikane.Shqipėria ėshtė vendi me liri mė tė pakėt pėr mediat nė tė gjithė Ballkanin. Kėtė pėrfundim e ka nxjerrė njė nga organizatat mė tė rėndėsishme ndėrkombėtare me qendėr nė Francė, qė ka statusin e vėzhguesit nė Organizatėn e Kombeve tė Bashkuara. Nė raportin pėr vitin 2008 mbi lirinė e medias, vendi ynė renditet nė vendin e 79, duke u ngjitur me 7 vende, pasi nė 2007-ėn renditej e 87-a. Me gjithė kėtė indeks ngushėllues, duke u krahasuar me vendet e tjera tė rajonit tonė, fatkeqėsisht Shqipėria ėshtė mė poshtė. Madje edhe Serbia renditet e 64-ta, pra 12 vende para nesh. Ndėrkaq, Maqedonia ndodhet nė vendin e 42-tė, kurse Kosova nė tė 58-in. Mali i Zi, mė tė mirin akoma, ai ndodhet nė vendin e 53, nė indeksin vjetor tė lirisė sė medias. Kurse Bosnja ėshtė mė mirė se tė gjithė dhe ēuditėrisht ndodhet nė njė nivel me Shtetet e Bashkuara tė Amerikės, pikėrisht nė vendin e 36-tė.
Nė listėn e "Reporterėve pa kufij", Shqipėria ėshtė pas njė sėrė vendesh afrikane, tė tilla si Trinidad Tabako, Namibia, Gana, Mali etj., tė cilat rezultojnė se kanė mė shumė hapėsirė pėr lirinė e medias. "Reporterėt pa kufij", nė raportin e tyre, theksojnė se demokracia nuk garanton domosdoshmėrisht lirinė e medias. "Nuk ėshtė prosperiteti ekonomik qė garanton lirinė mė tė madhe tė shtypit, por ėshtė paqja". Sipas kėtij grupimi, fjala e lirė ėshtė prekur nė disa vende, nė mėnyrė tė veēantė nė SHBA dhe Izrael, pėr shkak tė shqetėsimeve pėr sigurinė. E teksa demokracitė parlamentare qė nuk janė tė pėrfshira nė luftė, janė mirė nė kėtė drejtim, tė tjerėt ku pėrfshihen SHBA-ja dhe Izraeli ndihmojnė nė ndrydhjen e lirisė sė shtypit. Kjo ėshtė arsyeja pėrse SHBA-ja pėr shembull, ėshtė nė vendin e 36-tė nė klasifikimin e vendeve mė tė lira. Nė krye tė rreth 20 vendeve evropiane janė ato nordike, si Islanda, Norvegjia dhe Finlanda. Disa nga demokracitė e reja pėrfshirė Estoninė, Letoninė dhe Sllovakinė janė nė dhjetė vendet kryesore. Islanda mbron vendin e parė tė lirisė sė shtypit. Kurse Mbretėria e Bashkuar, Britania e Madhe, ndodhet nė vendin 23-tė. Disa demokraci janė nė nivele tė dobėta, Rusia pėr shembull, si Pakistani dhe Sri Lanka. Kina lėngon nė vend tė fundit, megjithėse pėr tė, 2008-a ka qenė njė vit olimpik. Kina nė raportin e "Reporterėve pa kufij" ndodhet edhe mė keq se Arabia Saudite, Uzbekistani, Zimbabve dhe Irani, por jo mė keq se Birmania. Organizata "Reporterėt pa kufij", nė raportin e saj, thekson se nuk ėshtė prosperiteti ekonomik qė garanton lirinė mė tė madhe tė shtypit, por ėshtė paqja.
E teksa demokracitė parlamentare qė nuk janė tė pėrfshira nė luftė janė mirė nė kėtė drejtim, tė tjerėt ku pėrfshihen SHBA-ja dhe Izraeli ndihmojnė nė ndrydhjen e lirisė sė shtypit.
Krahasimi
Nė raportin pėr vitin 2008 mbi lirinė e medias, vendi ynė renditet nė vendin e 79, duke u ngjitur me 7 vende, pasi nė 2007-ėn renditej e 87
Dokumenti
Raporti vjetor i OSBE-sė pėr mediat nė vend
Njė javė mė parė, Prezenca e OSBE-sė nė Tiranė, publikoi raportin vjetor pėr Shqipėrinė, ku flitej edhe pėr problemet e mediave. Nė kėtė raport, theksohet se nė lidhje me reformėn nė sektorin e mediave, nė korrik 2008, Kuvendi inicioi njė projektligj pėr transmetimet radiotelevizive, i cili synon tė unifikojė ligjet ekzistuese, atė pėr Radion dhe Televizionin Publik dhe Privat dhe ligjin pėr Transmetimet Numerike. Gjithsesi, garancitė qė projektligji ofron pėr pavarėsinė e Kėshillit Kombėtar tė Radios dhe Televizionit (KKRT) dhe tė Radio Televizionit Shqiptar (RTSH) duken tė pamjaftueshme dhe ka ende njė mungesė pėrparimi nė hartimin e njė strategjie dixhitale tė konsultuar gjerė. Kjo situatė bie nė kundėrshti me Planin e Veprimit tė adoptuar nė vitin 2007 me Komisionin Evropian dhe Kėshillin e Evropės (KE), i cili parashikon miratimin e njė ligji tė ri pėr transmetimet pėrmes njė procesi transparent. KKRT-ja vazhdon tė kritikohet pėr vendimet e saj tė dukshme jotransparente tė licencimit dhe pėr mungesėn e perceptuar tė pavarėsisė sė saj nga qeveria - njė kritikė e cila i drejtohet edhe RTSH-sė. Mė 1 tetor 2008, Pėrfaqėsuesi i Lirisė sė Mediave u shprehu aktorėve tė Kuvendit shqetėsim nė lidhje me kėto zhvillime.
Vėrejtja
Garancitė qė projektligji ofron pėr pavarėsinė e Kėshillit tė Radio Televizionit Shqiptar (RTSH) duken tė pamjaftueshme
Renditja
1 Islanda
- Luksemburgu
- Norvegjia
4 Estonia
- Finlanda
- Irlanda
7 Belgjika
- Letonia
- Zelanda e Re
- Sllovakia
- Suedia
- Zvicra
13 Kanadaja
14 Austria
- Danimarka
16 Republika Ēeke
- Lituania
- Holanda
- Portugalia
20 Gjermania
21 Xhamajka
22 Kosta Rika
23 Hungaria
- Namibia
- Mbretėria e Bashkuar
26 Surinam
27 Trinidad dhe Tobago
28 Australia
29 Japonia
30 Sllovenia
31 Qipro
- Gana
- Greqia
- Mali
35 Franca
36 Bosnjė Hercegovina
- Kepi i Gjelbėr
- Afrika e Jugut
- Spanja
- Tajvani
- SHBA
42 Maqedonia
43 Uruguai
44 Italia
45 Kroacia
46 Izraeli (Territori i Izraelit)
47 Mauritius
- Polonia
- Rumania
- Koreja e Jugut
51 Hong-Kongu
- Liberia
53 Qipro (E Veriut)
- Mali i Zi
- Togo
56 Kili
57 Panama
58 Kosova
59 Bullgaria
- Nikaragua
61 Kuvajti
62 Salvadori
63 Burkina Faso
64 Serbia
65 Timori Lindor
66 Botsvana
- Libani
68 Argjentina
69 Emiratet e Bashkuara Arabe
70 Benin
- Malavia
- Tanzania
73 Haiti
74 Butani
- Ekuadori
- Katar
- Sejshėll
- Zambia
79 Shqipėria
- Fixhi
81 Guineja-Bisau
82 Brazili
- Republika Dominikane
- Tonga
85 Republika e Afrikės Qendrore
86 Senegali
87 Ukraina
88 Guajana
89 Komoros
90 Mozambiku
- Paraguai
92 Kongo
93 Mongolia
94 Burundi
- Madagaskari
96 Bahrein
97 Kenia
98 Moldavia
99 Guineja
- Honduras
101 Guatemala
102 Armenia
- Turqia
104 Maldivet
105 Mauritania
106 Taxhikistani
107 Uganda
108 Peruja
109 Bregu i Fildishtė
110 Gabon
111 Indonezia
- Kirgistan
113 Venezuela
114 Sierra Leone
115 Bolivia
116 Angola
- Lesoto
118 India
119 SHBA (territoret jashtė vendit)
120 Gjeorgjia
121 Algjeria
122 Maroku
123 Oman
124 Tajlanda
125 Kazakistani
126 Kamboxhia
- Kolumbia
128 Jordania
129 Kameruni
130 Niger
131 Nigeria
132 Malajzia
133 Ēadi
134 Xhibuti
135 Sudani
136 Bangladeshi
137 Gambia
138 Nepali
139 Filipine
140 Meksika
141 Rusia
142 Etiopia
143 Tunizia
144 Singapori
145 Ruanda
146 Egjipti
147 Svaziland
148 Republika Demokratike e Kongos
149 Izraeli (Territoret e jashtme)
150 Azerbajxhani
151 Zimbabve
152 Pakistani
153 Somalia
154 Bjellorusia
155 Jemeni
156 Afganistani
- Guineja Ekuatoriale
158 Iraku
159 Siria
160 Libia
161 Arabia Saudite
162 Uzbekistani
163 Territoret Palestineze
164 Laos
165 Sri Lanka
166 Irani
167 Kina
168 Vietnami
169 Kuba
170 Burma
171 Turkmenistani
172 Koreja e Veriut
173 Eritrea
Fakti
Indeksi shtohet pėr shtetet e kontinentit problematik
Vendet afrikane, rrisin lirinė e shtypit
Disa vende afrikane paraqiten mė mirė se nė vitet e mėparshme pėr sa i takon lirisė sė shtypit, ndėr to Namibia, Gana dhe Mali.
Kėto vende janė mė mirė se Spanja dhe Italia, tė cilat kanė shėnuar njė ulje. Raporti thotė se kjo ulje ka ndodhur pėr shkak tė ndėrhyrjes sė mafies nė politikė. Libani, Haiti dhe Argjentina kanė shėnuar pėrparime, kurse Venezuela, Ēadi dhe Sudani kanė pėsuar rėnie. Disa demokraci janė nė nivele tė dobėta, Rusia pėr shembull, si Pakistani dhe Sri Lanka. Kina lėngon nė vend tė fundit, megjithėse ky ka qenė viti olimpik. Ajo ėshtė mė keq se Arabia Saudite, Uzbekistani, Zimbabve dhe Irani, por jo mė keq se Birmania.
Nėnvizimi
Raporti thekson se ēėshtjet e sigurisė kanė penguar mediat
SHBA dhe Izraeli, "problemet" nga lufta
"Reporterėt pa kufij" theksojnė se fjala e lirė ėshtė prekur nė disa vende, nė mėnyrė tė veēantė nė SHBA dhe Izrael, pėr shkak tė shqetėsimeve pėr sigurinė. Ky paralajmėrim pėrkon edhe me publikimin e njė raporti vjetor tė grupit pėr lirinė e shtypit.
Grupi "Reporterėt pa kufij", thotė se nuk ėshtė prosperiteti ekonomik qė garanton lirinė mė tė madhe tė shtypit, por ėshtė paqja. E teksa demokracitė parlamentare qė nuk janė tė pėrfshira nė luftė janė mirė nė kėtė drejtim, tė tjerėt ku pėrfshihen SHBA-ja dhe Izraeli ndihmojnė nė ndrydhjen e lirisė sė shtypit.
Kjo ėshtė arsyeja pėrse SHBA-ja pėr shembull, ėshtė nė vendin e 36-tė nė klasifikimin e vendeve mė tė lira. Nė krye tė rreth 20 vendeve evropiane janė ato nordike, si Islanda, Norvegjia dhe Finlanda. Disa nga demokracitė e reja pėrfshirė Estoninė, Letoninė dhe Sllovakinė janė nė dhjetė vendet kryesore.
Nė listėn e "Reporterėve pa kufij", Shqipėria ėshtė pas njė sėrė vendesh afrikane, tė tilla si Trinidad Tabako, Namibia, Gana, Mali etj., tė cilat rezultojnė se kanė mė shumė hapėsirė pėr lirinė e medias. "Reporterėt pa kufij", nė raportin e tyre, theksojnė se demokracia nuk garanton domosdoshmėrisht lirinė e medias. "Nuk ėshtė prosperiteti ekonomik qė garanton lirinė mė tė madhe tė shtypit, por ėshtė paqja". Sipas kėtij grupimi, fjala e lirė ėshtė prekur nė disa vende, nė mėnyrė tė veēantė nė SHBA dhe Izrael, pėr shkak tė shqetėsimeve pėr sigurinė. E teksa demokracitė parlamentare qė nuk janė tė pėrfshira nė luftė, janė mirė nė kėtė drejtim, tė tjerėt ku pėrfshihen SHBA-ja dhe Izraeli ndihmojnė nė ndrydhjen e lirisė sė shtypit. Kjo ėshtė arsyeja pėrse SHBA-ja pėr shembull, ėshtė nė vendin e 36-tė nė klasifikimin e vendeve mė tė lira. Nė krye tė rreth 20 vendeve evropiane janė ato nordike, si Islanda, Norvegjia dhe Finlanda. Disa nga demokracitė e reja pėrfshirė Estoninė, Letoninė dhe Sllovakinė janė nė dhjetė vendet kryesore. Islanda mbron vendin e parė tė lirisė sė shtypit. Kurse Mbretėria e Bashkuar, Britania e Madhe, ndodhet nė vendin 23-tė. Disa demokraci janė nė nivele tė dobėta, Rusia pėr shembull, si Pakistani dhe Sri Lanka. Kina lėngon nė vend tė fundit, megjithėse pėr tė, 2008-a ka qenė njė vit olimpik. Kina nė raportin e "Reporterėve pa kufij" ndodhet edhe mė keq se Arabia Saudite, Uzbekistani, Zimbabve dhe Irani, por jo mė keq se Birmania. Organizata "Reporterėt pa kufij", nė raportin e saj, thekson se nuk ėshtė prosperiteti ekonomik qė garanton lirinė mė tė madhe tė shtypit, por ėshtė paqja.
E teksa demokracitė parlamentare qė nuk janė tė pėrfshira nė luftė janė mirė nė kėtė drejtim, tė tjerėt ku pėrfshihen SHBA-ja dhe Izraeli ndihmojnė nė ndrydhjen e lirisė sė shtypit.
Krahasimi
Nė raportin pėr vitin 2008 mbi lirinė e medias, vendi ynė renditet nė vendin e 79, duke u ngjitur me 7 vende, pasi nė 2007-ėn renditej e 87
Dokumenti
Raporti vjetor i OSBE-sė pėr mediat nė vend
Njė javė mė parė, Prezenca e OSBE-sė nė Tiranė, publikoi raportin vjetor pėr Shqipėrinė, ku flitej edhe pėr problemet e mediave. Nė kėtė raport, theksohet se nė lidhje me reformėn nė sektorin e mediave, nė korrik 2008, Kuvendi inicioi njė projektligj pėr transmetimet radiotelevizive, i cili synon tė unifikojė ligjet ekzistuese, atė pėr Radion dhe Televizionin Publik dhe Privat dhe ligjin pėr Transmetimet Numerike. Gjithsesi, garancitė qė projektligji ofron pėr pavarėsinė e Kėshillit Kombėtar tė Radios dhe Televizionit (KKRT) dhe tė Radio Televizionit Shqiptar (RTSH) duken tė pamjaftueshme dhe ka ende njė mungesė pėrparimi nė hartimin e njė strategjie dixhitale tė konsultuar gjerė. Kjo situatė bie nė kundėrshti me Planin e Veprimit tė adoptuar nė vitin 2007 me Komisionin Evropian dhe Kėshillin e Evropės (KE), i cili parashikon miratimin e njė ligji tė ri pėr transmetimet pėrmes njė procesi transparent. KKRT-ja vazhdon tė kritikohet pėr vendimet e saj tė dukshme jotransparente tė licencimit dhe pėr mungesėn e perceptuar tė pavarėsisė sė saj nga qeveria - njė kritikė e cila i drejtohet edhe RTSH-sė. Mė 1 tetor 2008, Pėrfaqėsuesi i Lirisė sė Mediave u shprehu aktorėve tė Kuvendit shqetėsim nė lidhje me kėto zhvillime.
Vėrejtja
Garancitė qė projektligji ofron pėr pavarėsinė e Kėshillit tė Radio Televizionit Shqiptar (RTSH) duken tė pamjaftueshme
Renditja
1 Islanda
- Luksemburgu
- Norvegjia
4 Estonia
- Finlanda
- Irlanda
7 Belgjika
- Letonia
- Zelanda e Re
- Sllovakia
- Suedia
- Zvicra
13 Kanadaja
14 Austria
- Danimarka
16 Republika Ēeke
- Lituania
- Holanda
- Portugalia
20 Gjermania
21 Xhamajka
22 Kosta Rika
23 Hungaria
- Namibia
- Mbretėria e Bashkuar
26 Surinam
27 Trinidad dhe Tobago
28 Australia
29 Japonia
30 Sllovenia
31 Qipro
- Gana
- Greqia
- Mali
35 Franca
36 Bosnjė Hercegovina
- Kepi i Gjelbėr
- Afrika e Jugut
- Spanja
- Tajvani
- SHBA
42 Maqedonia
43 Uruguai
44 Italia
45 Kroacia
46 Izraeli (Territori i Izraelit)
47 Mauritius
- Polonia
- Rumania
- Koreja e Jugut
51 Hong-Kongu
- Liberia
53 Qipro (E Veriut)
- Mali i Zi
- Togo
56 Kili
57 Panama
58 Kosova
59 Bullgaria
- Nikaragua
61 Kuvajti
62 Salvadori
63 Burkina Faso
64 Serbia
65 Timori Lindor
66 Botsvana
- Libani
68 Argjentina
69 Emiratet e Bashkuara Arabe
70 Benin
- Malavia
- Tanzania
73 Haiti
74 Butani
- Ekuadori
- Katar
- Sejshėll
- Zambia
79 Shqipėria
- Fixhi
81 Guineja-Bisau
82 Brazili
- Republika Dominikane
- Tonga
85 Republika e Afrikės Qendrore
86 Senegali
87 Ukraina
88 Guajana
89 Komoros
90 Mozambiku
- Paraguai
92 Kongo
93 Mongolia
94 Burundi
- Madagaskari
96 Bahrein
97 Kenia
98 Moldavia
99 Guineja
- Honduras
101 Guatemala
102 Armenia
- Turqia
104 Maldivet
105 Mauritania
106 Taxhikistani
107 Uganda
108 Peruja
109 Bregu i Fildishtė
110 Gabon
111 Indonezia
- Kirgistan
113 Venezuela
114 Sierra Leone
115 Bolivia
116 Angola
- Lesoto
118 India
119 SHBA (territoret jashtė vendit)
120 Gjeorgjia
121 Algjeria
122 Maroku
123 Oman
124 Tajlanda
125 Kazakistani
126 Kamboxhia
- Kolumbia
128 Jordania
129 Kameruni
130 Niger
131 Nigeria
132 Malajzia
133 Ēadi
134 Xhibuti
135 Sudani
136 Bangladeshi
137 Gambia
138 Nepali
139 Filipine
140 Meksika
141 Rusia
142 Etiopia
143 Tunizia
144 Singapori
145 Ruanda
146 Egjipti
147 Svaziland
148 Republika Demokratike e Kongos
149 Izraeli (Territoret e jashtme)
150 Azerbajxhani
151 Zimbabve
152 Pakistani
153 Somalia
154 Bjellorusia
155 Jemeni
156 Afganistani
- Guineja Ekuatoriale
158 Iraku
159 Siria
160 Libia
161 Arabia Saudite
162 Uzbekistani
163 Territoret Palestineze
164 Laos
165 Sri Lanka
166 Irani
167 Kina
168 Vietnami
169 Kuba
170 Burma
171 Turkmenistani
172 Koreja e Veriut
173 Eritrea
Fakti
Indeksi shtohet pėr shtetet e kontinentit problematik
Vendet afrikane, rrisin lirinė e shtypit
Disa vende afrikane paraqiten mė mirė se nė vitet e mėparshme pėr sa i takon lirisė sė shtypit, ndėr to Namibia, Gana dhe Mali.
Kėto vende janė mė mirė se Spanja dhe Italia, tė cilat kanė shėnuar njė ulje. Raporti thotė se kjo ulje ka ndodhur pėr shkak tė ndėrhyrjes sė mafies nė politikė. Libani, Haiti dhe Argjentina kanė shėnuar pėrparime, kurse Venezuela, Ēadi dhe Sudani kanė pėsuar rėnie. Disa demokraci janė nė nivele tė dobėta, Rusia pėr shembull, si Pakistani dhe Sri Lanka. Kina lėngon nė vend tė fundit, megjithėse ky ka qenė viti olimpik. Ajo ėshtė mė keq se Arabia Saudite, Uzbekistani, Zimbabve dhe Irani, por jo mė keq se Birmania.
Nėnvizimi
Raporti thekson se ēėshtjet e sigurisė kanė penguar mediat
SHBA dhe Izraeli, "problemet" nga lufta
"Reporterėt pa kufij" theksojnė se fjala e lirė ėshtė prekur nė disa vende, nė mėnyrė tė veēantė nė SHBA dhe Izrael, pėr shkak tė shqetėsimeve pėr sigurinė. Ky paralajmėrim pėrkon edhe me publikimin e njė raporti vjetor tė grupit pėr lirinė e shtypit.
Grupi "Reporterėt pa kufij", thotė se nuk ėshtė prosperiteti ekonomik qė garanton lirinė mė tė madhe tė shtypit, por ėshtė paqja. E teksa demokracitė parlamentare qė nuk janė tė pėrfshira nė luftė janė mirė nė kėtė drejtim, tė tjerėt ku pėrfshihen SHBA-ja dhe Izraeli ndihmojnė nė ndrydhjen e lirisė sė shtypit.
Kjo ėshtė arsyeja pėrse SHBA-ja pėr shembull, ėshtė nė vendin e 36-tė nė klasifikimin e vendeve mė tė lira. Nė krye tė rreth 20 vendeve evropiane janė ato nordike, si Islanda, Norvegjia dhe Finlanda. Disa nga demokracitė e reja pėrfshirė Estoninė, Letoninė dhe Sllovakinė janė nė dhjetė vendet kryesore.
________________________________
Firma e Antarit/Antares:
Drejtat e ktij Forumit:
Ju nuk mund ti pėrgjigjeni temave tė kėtij forumi